Direktlänk till inlägg 8 maj 2014
På min balkong står fjolårets kryddor vissnade och övergivna kvar i sina krukor. De doftar dock fortfarande om man gnuggar några torkade kvistar mellan fingrarna. En duva har hittat dessa. Jag förstår att duvan kärleksfull bygger sitt bo där duvans ägg ska få ligga. Antagligen har duvan valt ett ställe där den känner att äggen och sedan ungarna kan växa upp tryggt och säkert. Duvan väljer så noga vilka kvistar den ska ta. Vi tittar på varandra genom rutan. Duvan tittar på mig, först oroligt och avvaktande. Är jag ett hot? Kommer jag att jaga bort den eller ännu värre, göra den illa på något sätt. När vi är överens att jag bara tittar och inte är farlig fortsätter duvan sitt nogsamma letande. Hon återkommer om och om igen dag efter dag. Jag vet att allmänna råd om duvor i stan säger att jag bör jaga bort den och avbryta bobyggande då duvor i stan räknas som flygande råttor och vara en sanitär olägenhet.
Men det jag tänker på är hur noga duvan bygger sitt bo. Hur den väljer sina kvistar och annat för att bygga det trygga, säkra, säkert ganska vackra och väldoftande boet. Jag låter de vissnade örterna få vara kvar ett tag till och väntar med att vårsmycka min balkong med färgrika blommorna. Lycka till lilla duva!
Sticker ut huvudet från porten och spanar, är det fritt eller kommer det passerande i full fart. Kliver ut och slussar mellan hundbajs och helgens skräp från hungriga nattvandrande. Passerar stående och liggande elsparkcyklar, klarar mig från att s...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
||||||
5 |
6 | 7 |
8 | 9 |
10 |
11 | |||
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 | 18 |
|||
19 |
20 |
21 | 22 |
23 |
24 |
25 |
|||
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
||||
|